Behörigheten till högskolestudier är uppdelad i grundläggande behörighet och särskild behörighet. All högskoleutbildning kräver att man har grundläggande behörighet.
Grundläggande behörighet
- Till alla högskoleutbildningar krävs grundläggande behörighet. Idag är kravet för grundläggande behörighet att du har en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen med lägst betyget E i kurserna svenska/svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Du kan skaffa dig grundläggande behörighet på alla yrkesprogram inom ramen för de 2.500 poängen. Var noga då du väljer kurser om du siktar på fortsatta studier.
- Från och med höstterminen 2023 kommer alla yrkesprogram innehålla det som krävs för att eleverna ska nå grundläggande behörighet till högskoleutbildning. En elev som läser ett yrkesprogram har rätt att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet. Det gäller även om du går yrkesprogrammet som lärlingsutbildning.
Särskild behörighet
- Förutom krav på grundläggande behörighet har vissa högskoleutbildningar också krav på speciella förkunskaper som kallas särskild behörighet. Särskild behörighet anges i form av krav på kunskaper i vissa kurser från gymnasiet, behörighetskurser. Du ska ha läst de kurser som anges och ha lägst betyget E.
Ladda ner en pdf-fil med Särskild behörighet till högskolan (2 sidor, 61 kB)>>
Urval till högskolan
Vid urval till program och kurser som vänder sig till nybörjare på högskolan ska minst en tredjedel av studenterna tas in på betyg från gymnasieskolan och minst en tredjedel utifrån resultat på högskoleprovet.
Skolorna har dessutom rätt att själva bestämma urvalet för upp till 1/3 av platserna. Det innebär att man till exempel kan ta in studerande utifrån antagningsprov, intervjuer med mera. Detta är än så länge ganska ovanligt.
Urval genom betyg
Du kan räkna ut ditt jämförelsetal från gymnasieskolan på utbildningsguiden.se eller antagning.se.
Tänk också på att:
- Ju högre betyg du har, desto större möjlighet har du att komma in på högskolan.
- Du kan enbart få betyget E eller F på ditt gymnasiearbete. Detta betyg räknas inte med när man räknar ut ditt betygsvärde.
- Du kan få upp till 2,5 p i extra meritpoäng.
Urval genom högskoleprovet
Högskoleprovet är ett prov som mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för alla högskoleutbildningar. Du kan göra högskoleprovet redan under ditt sista år på gymnasiet. Resultatet av ett högskoleprov gäller i åtta år och det är alltid det bästa resultatet som räknas.
Andra sätt att göra urval
Till vissa utbildningar kan skolorna få använda andra sätt att välja ut samtliga studerande. Detta gäller de konstnärligt inriktade utbildningarna och andra utbildningar som ställer krav på vissa personliga egenskaper. Man kan använda intervjuer, arbetsprover, uppspel, med mera.
Meritpoäng till högskolan
Du har möjlighet att få tillgodoräkna dig upp till 2,5 poäng extra om du läst vissa meritkurser på gymnasieskolan. Ditt totala jämförelsetal kan alltså bli 20,0 + 2,5 = 22,5 poäng när du söker till högskolan. Motivet till dessa meritpoäng är att man vill uppmuntra eleverna på gymnasieskolan att läsa de kurser som högskolan efterfrågar istället för att välja ”enklare” kurser.
Meritpoäng – Maximalt 2,5 poäng
Du kan skaffa dig meritpoäng för vissa kurser i engelska, moderna språk, svenskt teckenspråk för hörande och matematik. Du måste ha lägst betyget E och du kan inte få fler meritpoäng om du skulle ha högre betyg. En behörighetsgivande kurs ger inte meritpoäng. Det innebär att meritpoängen blir olika för olika utbildningar, beroende på vilka krav respektive utbildning har för särskild behörighet.
Ladda ner en pdf-fil med tabeller över meritpoäng >>
