Behörighet högskolan

Behörigheten till högskolestudier är uppdelad i grundläggande behörighet och särskild behörighet. All högskoleutbildning kräver att man har grundläggande behörighet.

Grundläggande behörighet

  • Till alla högskoleutbildningar krävs grundläggande behörighet. Idag är kravet för grundläggande behörighet att du har en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen med lägst betyget E i kurserna svenska/svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6.
  • Du kan skaffa dig grundläggande behörighet på alla yrkesprogram inom ramen för de 2.500 poängen. Var noga då du väljer kurser om du siktar på fortsatta studier.

Särskild behörighet

  • Till många högskoleutbildningar krävs särskild behörighet. För särskild behörighet ska man ha grundläggande behörighet och lägst betyget E i vissa kurser som är viktiga för just den utbildningen.
  • Utbildningar med särskild behörighet är indelade i 20 områdesbehörigheter, och för varje områdesbehörighet anges de kurser du ska ha läst och ha godkänt betyg i. För utbildningar som leder till yrkesexamen är behörighetskraven samma för alla högskolor. Den enskilda högskolan bestämmer vilken områdesbehörighet som gäller för utbildningar som inte leder till yrkesexamen.

Ladda ner en fil med alla områdesbehörigheter >>

Urval till högskolan

Vid urval till program och kurser som vänder sig till nybörjare på högskolan ska minst en tredjedel av studenterna tas in på betyg från gymnasieskolan och minst en tredjedel utifrån resultat på högskoleprovet.
Skolorna har dessutom rätt att själva bestämma urvalet för upp till 1/3 av platserna. Det innebär att man till exempel kan ta in studerande utifrån antagningsprov, intervjuer med mera. Detta är än så länge ganska ovanligt.

Urval genom betyg

Det är inte helt lätt att beskriva hur du ska räkna ut ditt jämförelsetal men det är viktigt att komma ihåg att:
– Ju högre betyg du har, desto större möjlighet har du att komma in på högskolan.
– Ett betyg i en kurs som omfattar många gymnasiepoäng väger tyngre än ett betyg i en kurs med färre poäng.
– De betyg du får under år 1 och 2 väger lika tungt som betygen du får under år 3.
– Du kan enbart få betyget E eller F på ditt gymnasiearbete. Detta betyg räknas inte med när man räknar ut ditt betygsvärde.
– Du kan få upp till 2,5 p i extra meritpoäng.

Urval genom högskoleprovet

Högskoleprovet är ett prov som mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för alla högskoleutbildningar. Du kan göra högskoleprovet redan under ditt sista år på gymnasiet. Resultatet av ett högskoleprov gäller i fem år och det är alltid det bästa resultatet som räknas.

Andra sätt att göra urval

Till vissa utbildningar kan skolorna få använda andra sätt att välja ut samtliga studerande. Detta gäller de konstnärligt inriktade utbildningarna och andra utbildningar som ställer krav på vissa personliga egenskaper. Man kan använda intervjuer, arbetsprover, uppspel, med mera.

Läs mer om högskolestudier på studera.nu

Meritpoäng till högskolan

Du har möjlighet att få tillgodoräkna dig upp till 2,5 poäng extra om du läst vissa meritkurser på gymnasieskolan. Ditt totala jämförelsetal kan alltså bli 20,0 + 2,5 = 22,5 poäng när du söker till högskolan. Motivet till dessa meritpoäng är att man vill uppmuntra eleverna på gymnasieskolan att läsa de kurser som högskolan efterfrågar istället för att välja ”enklare” kurser.

Meritpoäng – Maximalt 2,5 poäng

Du kan skaffa dig meritpoäng för vissa kurser i engelska, moderna språk, svenskt teckenspråk för hörande och matematik. Du måste ha lägst betyget E och du kan inte få fler meritpoäng om du skulle ha högre betyg. En behörighetsgivande kurs ger inte meritpoäng. Det innebär att meritpoängen blir olika för olika utbildningar, beroende på vilka krav respektive utbildning har för särskild behörighet.

Se meritpoäng och läs mer på antagning.se